måndag 4 juni 2012

Rudolf och halta lotta på sjukhus

Idag var det stora undersökningsdagen på sjukhuset inför fredagens operation. Jag måste säga att det gått riktigt smidigt idag! Jag har nästan inte ens hunnit sätta mig i väntrummen innan de ropat upp mig. Himla skönt!
Först var det röntgen. Där är det väldigt mekaniskt tycker jag. Man är som ett ägg som ska genomlysas och undersökas och utvärderas inför eventuell försäljning.
Därefter var det en sjuksköterska som gick igenom information inför operationen, hur den skulle gå till, vad jag skulle tänka på innan och information angående telefonnummer, besökstider och liknande. Här måste jag flika in att till skillnad från förra gången så var detta mycket bättre ordnat denna gång. Kanske har mina klagomål givit frukt. När jag opererades förra gången fick jag inte något sådant samtal, inga telefonnummer eller information om besökstider, mediciner och liknande. Exempelvis ska man inte äta ipren innan en operation (det är blodförtunnande) detta hade jag ingen aning om inför förra operationen.
Därefter fick jag träffa en läkare som var lite mystiskt... speciellt släkte det där;) Han noterade att mitt ena ben var kortare och jag försökte verkligen trycka på att jag vill ha dom lika långa. Det var inte samma läkare som ska operera mig som jag fick träffa idag.
En rolig sak hände då jag pratade med en sköterska i telefonen för någon dag sedan. Då ville jag bara för vissa mig om att det var min nuvarande läkare som skulle operera mig, då sa sköterskan:
"Det står klart och tydligt i din journal nu A. att ingen annan än Dr. U. får sätta kniven i dig."
Rätt skönt kommentar, och skönt med lite humor, det behövs!

Därefter fick jag träffa en narkosläkare som verkligen borde köpa nya skor... och sedan var det klart!
Jag vet inte om jag vill bli sövd eller inte. Helst vill de göra en ryggmärgsbedövning, men jag tycker det känns jätteläskigt. Efter förra gången var jag väldigt glad att jag stod på mig om att bli sövd. Tänk om jag varit vaken och hört hur den läkaren sa typ "Oj, hoppsan, där var det en höftkula som kom ut, ja det var inte meningen, jag stoppar in den igen". Hua och fy! Ljudet av sågar som gnisslar och slafsandet av muskler och kött... nä, jag vill nog sova tror jag...

A. har varit med mig under hela dagen och det har känts så trygg och bra! Jag älskar honom så mycket, min lilla Rudolf!!! Jag är så glad att jag har så bra personer runt omkring mig! Love you guys!
Summa summarum så känns det 10 gånger bättre inför denna operation jämfört med förra gången, och det känns verkligen som att avdelningen har bättrat sig, jag håller mina tummar och hoppas att den känslan håller sig kvar tills efter operationen.

- Over And Out -

2 kommentarer:

  1. Åh, ni är så fina! Det här kommer gå galant! :)
    Rolig detalj med att han behövde köpa nya skor...haha. Jag ser skorna framför mig nu!

    SvaraRadera
  2. Tack Johanna! Hans skor hade nästan hål i tårna, sådana där innebandyskor med en sula som nästan blivit rund av allt gående. Kram!

    SvaraRadera