Skapade lite trevliga minnen.

I förrgår och igår gjorde vi en liten utflykt med vår husbil "Rolle". Var härligt att komma iväg en sväng innan operationen och få lite trevliga minnen att leva på i sängen sen. Jag har väldigt dåligt långtidsminne och måste därför göra roliga saker lite då och då så jag har minnen som är lite "up to date" så att säga. Kanske en bra egenskap?  Men det är även tråkigt ibland då jag aldrig kommer ihåg saker som alla andra minns med nostalgi...

på väg hem

Hur som helst var vi och hälsade på A. och H. som ska dra flyttlasset ner till Malmö från Stockholm. Kommer sakna dem!!! Nu har jag ju haft äran att få några spontanbesök av A. och det kommer jag sakna jättemycket! Blir ju betydligt längre nu, men samtidigt har jag ju en anledning att åka ner till Malmö och det är ju roligt! Älskar mitt Malmö och jag vägrar tro på den mediabild av staden som målas upp just nu. Jag väljer att tro att den är precis lika härlig, levande, mångkulturell och fin som när jag bodde där! Jag har börjat inse att ALLA städer har sina problem och då kan man välja att bara se dem, eller vinkla ut ögonen från näsroten och se även de bra delarna.
Jag som kommer från en hårdkokt liten bruksord, i en generation där det var fulast av fulast att bli kvar, har brottats med denna känsla att inte känna stolthet över mitt ursprung sedan jag började förstå att det gick att flytta härifrån (nu förstår ni att jag är en av "dom som blev kvar"). Jag tror det är viktigt att känna acceptans över sitt ursprung och trygghet i sin historia. Det behöver inte betyda att man tycker att den är perfekt, men någonstans tror jag att man behöver förlika sig med sin historia. Först då kan man känna harmoni och lugn inom sig. Då jag läste till lärare pratade vi om detta utifrån ett språkligt perspektiv. Att känna sig stolt över sitt språk påverkar vår självkänsla. Detta tror jag även gäller våra dialekter. Exempelvis så anses vår stads dialekt ful av många i min generation. Många i min generation har heller ingen självkänsla kopplat till sin ursprungsstad. Det hänger liksom ihop. I ett vidare perspektiv tror jag man kan koppla detta till vår invandrarpolitik. Vi får inte ett mer integrerat samhälle genom att säga åt dessa personer att de måste lära sig perfekt svenska, och anamma den svenska kulturen. De behöver känna trygghet i sin egen kultur och sitt eget språk, det i sin tur tror jag gör att de också vågar ta till sig den svenska kulturen utan rädsla över att förlora sin egen kultur.


Idag är dagen innan operation och jag har tvättat mig in i förståelsen att jag imorgon kommer förvandlas till patient igen. Jag har alltså tvättat mig med Descutan för att få bort alla farliga bakterier på min kropp. Plockat ur smycken och fått frissig "descutanfrisyr". Det torkar ur håret något så förskräckligt kan jag upplysa om. Börjar bli nervös, hoppas jag kan sova någorlunda i natt. Ska vara inne på sjukhuset vid 07.30. Kommer bli en lång dag utan mat för operationen är kl. 13.00 om allt går som det ska. Tänkte försöka mig på lite meditation idag för att lugna mig lite. Hålla hjärtrytmen nere och humöret uppe. Så många frågor som snurrar i huvudet. Frågor utan svar.

- Over And Out -