måndag 22 oktober 2012

R.I.P.R



På sistone har jag tänkt mycket på åldrande och döden. Vi har haft sorg här hemma och många minnen dyker upp igen. En död påminner mig om en annan, men varje sådan är ändå unik och sin egen.
Jag kan aldrig vänja mig vid döden, och det är nog bara så det ska vara. Hur konstigt det än låter så har jag upplevt att den ofta bygger ihop dem som är kvar och i det makabra är detta vackert tycker jag. Man minns ihop, man gråter ihop, man reflekterar om livet ihop. Mina perspektiv ifrågasätts i stunder som dessa och jag ser vad som är viktigt för mig i mitt liv, jag ser genom döden vad det riktiga livet egentligen är.
Döden påminner mig om hur bräckligt livet är. En nyttig men hård sanning.

Åldrande är så relativt. Livet så relativt.
Hur gamla vi känner oss bygger så mycket på vårt inre Jag vill hålla mitt inre ungt och jag är inte rädd för åldrande i förhållande till år. Däremot är jag rädd att åren ska gå utan att jag ska leva. Åren vi levt säger ju ingenting om våra erfarenheter, det ger bara en indikation på hur mycket vi varit med om. Men gamla människor kan ha vara unga i sitt inre och unga människor kan vara gamla. Allt beror på den historia denne bär med sig. Min själ har varit med om mycket trots mina relativt få år. Nu vill jag fylla mitt inre med bra saker, roliga erfarenheter och ljusa tankar.

Jag tycker att ögonen speglar så mycket, det sägs ju att de är själens spegel och det tror jag verkligen på.
Jag blir intresserad av människor med en viss blick, en blick som visar på klokhet. Människor med en blick som berättar om en ljust inre, en blick som glöder av erfarenhet. Då vill jag bara veta mer!
Mina tankar går nu till A och hans nära och kära och jag är glad att jag fick vara med även om det gör ont att se sorgen i deras ögon.


fredag 12 oktober 2012

Baksi beskriver det bra!

Att börja ett nytt jobb är inte lätt! Särskilt inte när man har ett ganska stort kontrollbehov som jag! För i början har man ju inte koll på läget utan först gäller det att ringa in vad det är som behöver göras. Jag vill gärna att allt ska funka med det samma och det gör det ju inte. Men idag hade jag en fin dag och det är dagar som dessa som jag kommer ihåg varför jag ville bli lärare!

Jag såg debatten mellan de olika partierna häromdagen och vad som slår mig är att ingen pratar om lärarnas situation/ arbetsbörda (för det är MYCKET som ligger i yrket). Det gör mig ledsen och att jag känner en viss hopplöshet tyvärr. Om jag ska orka ett helt arbetsliv som lärare kommer det inte vara hållbart med alla bitar och arbetsuppgifter som ligger på oss lärare idag, något måste göras och det snabbt! Därför är det nedslående hur lite det diskuteras kring hur lärare mår. Jag tycker också att lönefrågan är viktig men jag tycker att den tar över för mycket fokus. Mer fokus borde istället ligga på hur lärarna har det och hur deras stressnivå ser ut. Nu är jag en rätt lättstressad person i och för sig, men jag tror att alldeles för många lärare känner stor stress varje dag. Läste en bra artikel om detta läs den!

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article15561515.ab

I onsdags träffade jag min sjukgymnast. Åh vad jag tycker om henne! Äntligen någon i sjukvården som bryr sig på riktigt! Varje gång jag träffat henne går jag därifrån med mer hopp i hjärtat om att det kommer bli bra. Hon ser också skillnaden som jag glömmer bort att se. Känner tacksamhet att jag haft lite tur i alla fall! Vissa människor har förmågan att inspirera.

Min käre sambo har dragit igång rust i källaren, där ska det bli spa och idag ska det gjutas golv, blir spännande att se hur det blir! Vi var och kikade på klinker häromdagen och det är ju fascinerande hur många olika det finns att välja på. Sedan det här med vilken fog man ska ha, det tänkte jag att antingen mörkt eller ljust, men nej nej, det är en stor estetisk fråga som jag inte hade en aning om! Ska det vara ljust eller mörkt, färgnyans i brunt, grått, blått.... ja jesus amalia.

Nu ser jag fram emot en skönt helg som nog får inledas med ett glas vin!

Tack och hej
leverpastej