söndag 24 februari 2013

Så möttes vi igen



I fredags hade vi vårdmötet jag skrev om tidigare. Oj vad nervös jag var! Men det gick bra och jag ångrar inte en sekund att vi hade det.

För det första var det första gången jag fick en ordentlig ursäkt från avdelningen och från läkaren som opererade mig. Bara att de visar att det som hänt är beklagligt och att jag inte har någon skuld i deras brist på bemötande samt det som gick fel. Det kändes jätteskönt, som att den där handduken som virats hårt runt mitt hjärta under det senaste året äntligen släppte sitt hårda tag om det.

Jag hade A. med mig som verkligen fungerat som mitt stöd i ALLT detta, jag är så otroligt tacksam att ha en så tålmodig och kärleksfull livskamrat vid min sida! Han har sett hur jag mått, hur jag reagerat, hur jag frustrerat ha velat ge upp flera gånger. När min tunga slog knut på sig själv på mötet så tog han vid och ifrågasatte saker och hjälpte dem att förstå hur det varit för oss. Även Å från patientnämnden har varit en stabil punkt genom detta och fått mig att förstå vilken rätt jag har att känna som jag gör i detta. Jag är så glad att det finns så fina personer i denna värld som ger så mycket av sin tid att hjälpa små lortar som mig!

Jag kan inte vara arg på J. (läkaren) längre heller, han såg mer ut som en sliten fågel efter detta år. Det är klart att det inte förändrar saker, men jag har inte förmågan att vara arg på någon som ser ut att lida så som han gjorde. Jag hoppas att han också kan gå vidare efter detta...

Efteråt var hela min kropp matt, så många spänningar som släppte, jag är glad att jag var modig nog att möta dem igen och jag känner mig faktiskt lite stolt över mig själv. Det hade varit lättare att bara lämna det hela och strunta i det hela, men jag tror att den där handduken runt hjärtat hade stramat lika hårt i fortsättningen då. Jag fick även svar på frågor och missförstånd, saker och ting har inte varit som det verkat i alla lägen, det gjorde också att ilskan försvann för saker som inte kommit fram på rätt sätt.

Nu tänker jag släppa denna del av min historia och rikta blickarna framåt och mot roliga saker i mitt liv istället!

- Over And Out-

2 kommentarer:

  1. Heja Anneli! Är så glad för din skull, att den hårda knuten släppt! Du är värd att få gå vidare med ditt liv och må bra på vägen. Så skönt att det känns bra för dig, kramar!

    SvaraRadera
  2. Tack Margaretha! Ha ett skönt lov!

    SvaraRadera