Här kommer lite popaganda!

Jag trodde att första helgen som gräsänkling skulle bli den stora utmaningen.
Jag trodde att jag skulle äta surströmming och inte lax.
Jag trodde inte att jag skulle få uppleva någon festival i år.
Jag trodde inte att jag skulle ha högläsning ur senaste dr Proktor-boken i helgen.
Jag trodde inte jag skulle bada i konfetti.

Jag hade FEL FEL FEL.

Livet är en fest-i-val!

...och helgen blev perfekt!

A. tar emot publikens jubel!

Fötterna får vila lite i gräset, gungar i takt till taken by trees som för övrigt nog var ett av de tråkigaste livbanden jag sett, bra musik men jag kunde lika gärna blunda och lyssna på skiva istället.

Håkan.... åh Håkan.... Hellström alltså om någon inte förstod det.... så fin person med fin musik. Han är verkligen ett fenomen jag inte kan förklara. Vissa människor omger sig bara med en så fin och kärleksfull energi, han är en av dem. Han förstår också att det är han tillsammans med publiken som skapar stämningen, det är som två bubblor som lever i symbios med varandra och när varandra.

Tack A för att du är min vitaminkick när det är snurrigt under fötterna!



Helgens stora bubblare var Chloe Howl.

Sjukt snygg dialekt, snyggt scenspråk tja hela hon var sjukt snygg helt enkelt och jag längtar tills hon kommer ut med en hel skiva! Påminner om Kate Nash, som för övrigt också spelade, vilket jag tyvärr missade....

Kolla in henne på youtube:
http://www.youtube.com/watch?v=om7zg-M0rZM