Konst, bild och höst på menyn

Nu var det ett tag sedan jag skrev och det har väl egentligen inte hänt så mycket i mitt liv.
Hösten har kommit och trots att den är grå så bjuder den på många fina färger. Höstens början är så fin den liksom skimrar som regnbågen och är frisk och klar på ett uppiggande sätt. Vetskapen om den grå senhösten då löven fallit av grusar njutningen lite, men man får försöka skala bort dom tankarna. Jag suddar ut dessa tankar genom att se inre bilder av de palmer och sand som väntar! Det är dock inte lätt att skala bort oönskade tankar. Om jag skulle veta hur jag skulle göra detta skulle jag gå lös med min tankes potatisskalare!

Igår kom fina A. med en kasse mat, hon kirrade käk, paj och bjöd även på fina delikata energier. Varje gång jag haft en sådan dag blir jag så tacksam över de vänner som kommit in i mitt liv! Ödet har inte bara ödesmättade toner utan kommer också med smaskiga gosaker och annat gott tillbehör. Sådan tur att det finns någon form av balans ändå!

Förra helgen var vi ner med Rolle (vår husbil) till Stockholm och gick på Moderna museet. Vi kikade på Yoko Onos utställning, men jag blev faktiskt lite besviken... Det var inte lika underfundigt och positivt som jag har sett och upplevt henne som innan. Det fanns verk som till och med ställde till med obehag i mig. Det är i och för sig okej, men det var inte vad jag hade förväntat mig och det var nog lite fel kombination med det humör jag var på.
Jag tycker boken Grapefruit är ett genialt projekt. För er som inte vet är det en instruktionsbok att göra egen konst kan man säga. Men jag tycker kanske inte att idéen höll för en utställning... Men som tur är är ju Moderna muséet ett härligt ställe dit man kan åka och ha det bra ändå, så det gjorde inget!
Hon hade även gjort Wishingtrees utanför, vilket ju funkar jämt och det är en fin installation med mycket tankar!

Idag fick jag möta den nya skolan i Sverige på ett konkret sätt. Jag fick höra att matematik är viktigare än bild... Vi måste tjäna pengar på allt, annars är det inget värt. Själen är inte lika mycket värd som ytan längre. En fin yta visar lycklig själ, men det är en bister lögn att upptäcka senare i livet! När ska vi vakna upp ur denna dvala och inse att vi behöver både och? Winston Churchill har sagt många saker (och jag vet bara en för jag är inte speciellt allmänbildad) men han sa att om vi tar bort konsten så har vi inte längre något att kriga för. Ja krig är ju dumt så har jag målat in mig i ett hörn nu? Skämt och sido, men vad är vårt samhälle utan konst, musik och andra livsnjutande ting? Jag tycker att bild är ett mycket viktigt ämne i skolan, då det gör att vi kan få ett viktigt uttrycksmedel för vårt inre. Men jag anser att ämnet också står i konflikt med resten av skolans ämnen då det kräver sin frihet och kreativitet för att fylla sitt syfte. Och det blir i sin tur en tveeggad kniv då det ska bedömas enligt samma mönster som resten av skolans ämnen trots att det skiljer sig så mycket i sin karaktär...